Jag har alltid ömmat för utsatta djur. Människan kan vara riktigt grym ibland! 2015 adopterade vi vår första rumänska hund. Jag fick då upp ögonen för hur illa djur i Rumänien har det och har sedan dess haft tanken om att hjälpa till på något sätt. Under åren som gått har vi adopterat 5 rumäner till (2 i jour just nu samt en rumänsk katt). Jag har träffat och lärt känna många eldsjälar i Rumänien – de goda rumäner som liksom jag vill göra gott för djuren. Idag har jag ett litet nätverk av eldsjälar som gör sitt absolut yttersta för dessa djur.

Då jag och min brorson Dennis Glans skulle åka ner till Rumänien för att hälsa på i november 2017 startade vi en spontan insamling. Det resulterade i ca 23 000 kr. Den tacksamhet som vi kände när vi överräckte pengarna kände inga gränser och därmed föddes idén till en förening som samlar in pengar och annat för att hjälpa dessa eldsjälar på plats. Namnet Swedish Animal Aid kom till när vi satt i en söndrig bil strax utanför Turda (med ökänt kommunalt shelter).

Egentligen så är inte den viktigaste delen att adoptera ut djur till Sverige – det viktigaste är att förebygga att djur föds till en värld där ingen önskar att ha dem – det viktigaste är att kastrera för att förhindra nya ungar som sedan lämnas åt sitt öde, svält, misshandel eller att frysa ihjäl då de inte har något skydd.

Resursbrist är en konstant fiende. Min förhoppning är att förutom insamlingar till kastreringar också samla in mat som vi kan köra ner till Rumänien. Jag vill också samverka med andra eldsjälar, både i Sverige, Tyskland och Rumänien så att vi tillsammans kan bli starka och göra en skillnad. Vi försöker även att påverka på politisk nivå.